I förundersökningen av balanserade styrkort upptÀckte vi tidigt att flera företag frÄngÄtt modellen efter en kort tids anvÀndning, trots litteraturens positiva framstÀllning av den. Vi stÀllde oss dÄ frÄgorna nÀr företag vÀljer att frÄngÄ tillÀmpningen och utvecklingen av balanserade styrkort samt vilka faktorer som pÄverkar detta beslut. Syftet med uppsatsen blev att genom att jÀmföra företag förstÄ vilka faktorer som kan pÄverka företag att avbryta vidareutvecklingen av styrkortet. Vi valde att fokusera pÄ implementeringen och vidareutvecklingen av balanserade styrkort. Uppsatsen grundar sig pÄ en fallstudie av tvÄ företag, Plastic Technology Composites i KÄge och Centek i LuleÄ, samt intervjuer med tvÄ mycket kunniga personer inom ÀmnesomrÄdet, Christian Ax pÄ Handelshögskolan i Göteborg och Nils-Göran Olve pÄ Linköpings Universitet.

Syftet Àr att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning pÄ region- och lokalkontorsnivÄ Àr utformad, med tyngdpunkt pÄ balanserat styrkort och budget. Vi anvÀnder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att anvÀnda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vÄrt empiriska material. Empirin bygger pÄ dokumenterad information om Swedbank samt resultat frÄn ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank anvÀnder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.

I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag stÄr det ingenstans att det balanserade styrkortet Àr ett sÀtt att styra kunskapsföretag pÄ. Trots detta upptÀckte vi att flera kunskapsföretag anvÀnder sig av det balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer pÄ Ernst & Young, vilket Àr ett kunskapsföretag som anvÀnder sig av det balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjÀlp av friare styrformer, sÄ som mÄlstyrning och deltagande, dÀr de anstÀllda har sjÀlvstÀndighet och frihet.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen dÀr styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansÄgs inte enligt kritiker förbÀttra omrÄden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort anvÀnds som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts frÀmsta syfte Àr att översÀtta strategiska mÄl och visioner till ett antal sammanhÀngande prestationsmÄtt. Dessa mÄtt delas in i olika perspektiv som vanligtvis Àr finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Det rÄder en allmÀn uppfattning om att nÀr ett förÀndringsarbete ska genomföras i en organisation, har mÀnniskorna i den ett inbyggt motstÄnd mot förÀndringar och dÀrmed upplever dessa som hinder. Men förÀndringsmotstÄnd kan Àven innebÀra möjligheter. LuleÄ kommun har valt att införa ett nytt tankesÀtt dÀr Àven de mjuka vÀrdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förÀndringsmotstÄnd som dÄ kan uppstÄ. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Allteftersom det balanserade styrkortet vunnit allt fler anhÀngare sÄ har likasÄ informationsteknologin (IT) för att stödja det balanserade styrkortet ocksÄ fÄtt större fokus. FastÀn mÄnga sÀger att IT-stödet Àr en vÀldigt liten del av sjÀlva styrkortet i en organisation finns det ÀndÄ dÀr. För att det ska nÄ framgÄng krÀvs det ocksÄ att man inte förbiser dess existens. Syftet med rapporten Àr att i samband med det balanserade styrkortet, beskriva hur detta stöds med hjÀlp av IT, samt förklara hur man har valt att automatisera aktiviteter och nÀr man valt att implementera IT. Fallstudien visade pÄ att man i mÄnga fall har god nytta av IT-stödet för det balanserade styrkortet, men att det ocksÄ i vissa fall kan vara bÀttre med manuellt arbete, utan direkt inblandning av IT.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i FolktandvĂ„rden VĂ€stmanland ? En studie utifrĂ„n tre aktörers upplevelser. Seminariedatum: 16 januari 2009. Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoĂ€ng. Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Balanserat styrkort, FolktandvĂ„rden VĂ€stmanland, sjukvĂ„rdsorganisation. Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Ă€r ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. FolktandvĂ„rden VĂ€stmanland Ă€r en offentlig organisation. Dock har FolktandvĂ„rden VĂ€stmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg. Syfte: Syftet Ă€r att fĂ„ förstĂ„else för hur de tre aktörerna inom FolktandvĂ„rden VĂ€stmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet. Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.